malin

hejhopp gummi....plopp? 

 

heheheheh

 

igår hörrni. igår var en speciell dag. jag och min själsfrände, sambo, livsglöd, kärlek osv osv osv FIRADE 2 ÅR TILLSAMMANS! det är helt galet länge, känns som att jag känt honom i hela mitt liv. men ändå har vi så många fler år framför oss. vi lyxade till det lite med middag, biljard och bio på stan dagen till ära. efter att vi suttit en hel dag på skolan och arbetat med grupparbeten såklart. 

 

det är galet hur svårt det är att förklara hur jag känner för dendär mannen (måste väl säga man när han fyller 25 om 4 månader....). det finns ju liksom inte en känsla som täcker allt. han får mig att skratta på ett sätt som ingen annan gör. jag kan utan tveka vara mig själv till 100% när jag är med honom, för han känner mig utan och innan och har ju inte lämnat mig än hehe. jag kan skämma ut mig totalt, utan att skämmas för det. han får mig att känna en värme inombords bara genom att se på mig. han får mig att känna mig vacker, utan att säga det ordet till mig. det är vackert i sig tycker jag. jag har aldrig haft riktigt dåligt självförtroende, men en lite skev självbild. inte vågat lita på mitt självförtroende. med jordelivets klokaste vid min sida är det inga tvivel kvar. jag, och bara jag, har lyckats få honom, som är den finaste, snyggaste, bästa, snällaste människan på jordens yta, måste betyda att jag har en hel del bra sidor jag med. det finns sidor hos denna underbara varelse som jag inte skulle kunna leva utan. minen han gör när han frågar mig något och jag säger nej. pussen han ger mig i nacken efter att han sagt godnatt. fnisset som kommer från honom när han kommit på en rolig sak att säga. hans "jag ska" när jag ber honom göra något och det sen kan ta dagar innan han faktiskt gör det. hans min när jag stänger av kranvattnet precis innan han ska skölja sin tandborste. och det finns stunder vi delar som jag inte skulle klara mig utan. när vi sjunger disneylåtar medan den ena diskar och den andra lagar mat. när jag försöker prata om personer jag irriterat mig på under dagen och han inte förstår hur jag kan irritera mig på sånna saker. när jag försöker planera framtiden (alltså ca en månad framåt) och han säger "vi får se". 

 

jag kan inte föreställa mig ett liv utan den här människan, han gör livet värt att leva, han förgyller mina dagar, han fyller mina dagar med kärlek och lycka och han älskar mig. och jag älskar honom. över allt annat.