malin

 

Jobbet blev inte mitt. Dom två tjänsterna som var lediga gick till mer meriterade personer. Det kan jag absolut förstå, men någon gång måste man ju bli anställd helt utan meriter, annars kommer jag ju aldrig få ett jobb?

 

Besvikelsen är dock inte så stor som jag trodde att den skulle bli. Anledningen till det är att jag framöver kommer bli involverad i Umeå IK's fysträning. Där kommer jag att jobba mer mot prehab-hållet och det känns jätteintressant och kul såklart. För let's face it, det är ju mot prestation jag vill jobba, inte hälsa. Eller jag vill kanske både och, men mest prestation. Var det möjligt så skulle jag ju vilja ha ett heltidsjobb inom fotboll och fysträning. En dag...

 

Annars så är jag inne i en sån där period då jag letar efter saker att se fram emot. Lite guldkorn i vardagen. Veckorna rullar ju som på i samma tempo med samma aktiviteter vecka ut och vecka in, och därför vore det trevligt med ett litet break ibland. Överst på listan just nu står bästishäng i Uppsala! 

 

Eller okej, jag tar tillbaka att det är samma aktiviteter varje vecka, för det stämmer inte riktigt. I söndags till exempel, då var jag på tränarutbildning. Dag 1 av 2 på C-diplomkursen. Inriktat på 6-9åringar vilket kanske inte är min tekopp, men nyttigt ändå såklart. Och i tisdags hade vi lagmöte där jag föreläste lite kort om akut skadeomhändertagande och kost för fotbollsspelare. Det är verkligen något som jag tycker är hur roligt som helst, att föreläsa...

 

Samtidigt som jag känner att vardagen går i en gråskala där allting alltid är sig likt, kan jag inte låta bli att le när jag tänker på hur livet är. Är inte det lustigt? Man är aldrig nöjd, men när man verkligen tänker på hur livet ser ut så inser man att det är ganska så mer än OK ändå. Jag har min fystränarroll i MSK, som dessutom ökats på till en lagledarroll. Jag har min praktik där jag kan byta en massa erfarenheter med andra kunniga personer. Jag kommer snart att få utveckla min fystränarroll ännu mer, och då inom UIK. Jag avslutar min studie för examensarbetet nästa vecka och kommer bara närmare och närmare en magisterexamen. Och framför allt, jag har min Crillson som stöd genom alltihopa. Hur underbart är inte det?!?